Tidigare under vårterminen arbetade vi med ett område som kallades för "Varför utvecklar människan teknik?". Under ett antal tekniklektioner jobbade vi med att förstå och dra slutsatser kring varför tekniken i samhället utvecklats. Det finns sjävlklart inte något kort och enkelt svar. Men när vi började forska i ämnet för att skriva en uppsats insåg vi att den största orsaken helt enkelt var människans behov eller snarare beroende som låg bakom utvecklingen.
Man vill helt enkelt uppnå perfektion. Men när blir en slutprodukt eller ett resultat av en utveckling perfekt? Kommer det någonsin för våra forskare och uppfinnare gå att säga, "Ja nu kan den inte bli bättre, den har allt, vi är klara med den här produkten. Nej, troligen inte. Vi kan ta bilens utveckling som ett exempel. De första bilarna var byggda för hand och gick på ångmotorer, de gick långsamt och säkerheten var mycket låg. Jämför det med dagens bilar. Vi färdas i fabriksgjorda bilar, tillverkade i ett x antal exemplar. På bara några timmar kan vi färdas genom halva vårt land. Och säkerhet som airbag, bilbälte, nackskydd o.s.v. finns alla där för att undvika skador vid en olycka. Utvecklingen har varit enorm. Men vad säger inte att någon om cirka 150 år säger samma sak och använder dagens bilar som de "gamla" sämre exemplaren.
Som sagt vill vi uppnå perfektion och nöjer oss inte om vi vet att det går att förbättra något. Men frågan vi nu ställer oss är, varför kan vi inte nöja oss med det vi har? Fram till våra dagar, 2000-talets början uppfanns tekniken mer än vad den utvecklades. De uppfinningar som kom täckte ofta ett behov och underlättade vår vardag. Dagens teknik ser däremot lite annorlunda ut. Vi utvecklar mer än vad vi uppfinner. Vi skulle alltså påstå att det finns två "sorters" utvecklingar inom dagens teknik. Den nya tekniken som tagit fart under de senare år sker mer för "nöjes skull". Är den nödvändig? Nu kanske vissa sitter som frågetecken och inte förstår alls vad jag syftar på. Jag sa ju nyss att vi alltid strävar efter något bättre. Men det jag menar är, läggs inte mycket av dagens teknikresurser på onödiga och ibland helt omotiverade ändamål??
För två dagar sedan såg jag ett TV-program som handlade om robotar. Robotar som sjävlstyrda kunde spela fotboll. Min första tanke blev, "oj vad häftigt". Sedan började jag fundera och ju längre in i programmets gång ju mer information om de som låg bakom robotarna fick jag. De visade sig vara riktigt intelligenta män som på heltid arbetade med att utveckla sina fotbollsspelande robotar. Jag förstår inte? Varför lägger man inte resurserna på annat. Jag menar det är inte många män, eller kvinnor för den delen, som besitter den intelligens och kunskap om tekniska föremål och framför allt robotar som dessa män. Vad gör de? Lägger tid och energi på att få sina robotar att slå ett motståndarlag i fotbollsVM för robotar. Hur onödigt låter inte det? Varför skulle man istället inte kunna ge ett bidrag till dessa killar och sedan låta dem forska och ta fram modeller på robotar som kan vara till nytta i ett framtida samhälle. Robotar som kan utföra arbete för de som inte längre orkar och kan, eller var för inte robotar som helt enkelt fungerar som en hjälpande hand i flera situationer.
Vad jag vill få fram är att jag personligen tycker att vi i dagens samhälle kanske i bland går lite för långt när det gäller tekniken. Vi lägger teknikens resurser på sådant vi tycker är kul istället för nödvändigt. Jag säger inte att man inte ska ha kul. Men när begåvad arbetskraft, resurser och enorma summor pengar läggs på nöje har det gått lite för långt.
